Avresedag:-)

Idag drar jag mot kossiga äventyr:-)
Har massa att fixa innan avgång men jag har koll.
Det känns så roligt! Hoppas på att få till lite visiter hos goa vänner under resans gång. Men fokus är ju faktiskt att jobba. Lära mig mjölka å ta hand om kalvarna. Kanske kanske kanske blir jag bonnmora:-) Att ta hand om kalvar eller barn är kanske inte så olika. Så det skulle kunna passa när jag blir färdig barnskötare:-D

En klasskompis klagade på mitt ev kommande uppehåll på bloggen. Så jag ska verkligen försöka hålla den uppdaterad. Håll tummar och tår att det finns tillräcklig täckning!!

Nu är det dax för pack å fix. Och psykoloiguppgifterna ska göras klara och skickas in. Nej, jag gjorde dom inte i helgen...

Ciao:-)!!!

Uppbokad...

Nu är det nedräkning.. På onsdag är det dax för avfärd mot Herrljunga. Och tills dess är schemat späckat!
Idag måste sista skoluppgifterna bli klara. PUNKT!!
Hade tänkt träna men känner mig hängig. Har ont i halsen och är tung i skallen. Så jäkla typiskt!! Men jag tänker inte bli sjuk! För imorgon ska vi fira jul hos syrran eftersom jag är borta sen.
Behöver ut för att komplettera de sista julklapparna oxå.

På måndag ska det tvättas. Hinna klippa både mig å Bubba innan han ska till Maria. Åsså är det insirationsträning på kvällen.
Tisdag är det sista dagen för terminen i skolan men redovisning. Sen måste det packas för att åka på onsdag.

Andas!
EN SAK I TAGET!!!

De följande 3 veckorna vet jag ju vad jag ska göra. Eller var jag ska vara stämmer bättre. Exakt hur jobbtiderna och uppgifterna kommer se ut vet jag inte, men det löser sig.

När jag sen kommer hem 6 jan är kalendern redan full.
Gruppträff, träna, motivationssamtal, träffa Maria och Bubba, börja skolan igen, hämta nycklar, tvätta och packa om. Sen drar jag på semester till Spanien en vecka:-D!!!

När jag e hemma igen är det dax för ännu en kurshelg. Så spännande och roligt!!

Helgen efter det kommer Jessica:-)!!! Å då jävlar ska vi ut å daaaansaaaa!!! Shiiit va jag längtar efter det!!

Ja, så om nån undrar va jag e så är svaret: Uppbokad!
Förstår inte riktigt att det blir sånna här perioder i mitt liv. Men jag kanske ska lära mig någe...;-)

Får se hur det blir med bloggandet under den här tiden med tanke på tid, ork, uppkoppling osv. Så jag tar tillfället i akt och passar på att önska all en God Jul och Ett Gott Nytt År!!!!
Vi ses i februari ;-s
Puss på er alla fina!!!

121212

Dagen började tungt. Både väldigt trött och en del ångest. Men så kom Maria över ett tag. Vi hade ett supersamtal! Jag fick insikter om att jag ännu en gång trampat raaakt in i mitt duktiga. Den sekteristiska delen av mig. Itrim är toppen men jag måste oxå ta hänsyn till hela mitt liv och mina svagheter. Att föra protokoll på mina förbättringar ledde rätt in i prestation. Min utmaning och längtan är att hitta min lösning. Mitt sätt och min väg att leva mitt liv på. Skit läskigt, frustrerande och otroligt spännande!!

"Tänk att du alltid kliver ner i likkistan när du ska bli fri"
(dagens citat)

Vips så försvann suget!
Affirmation till mig själv: Idag litar jag på att jag vet mina behov och kan fylla dem!

3,7 kg

Måste träna på tålamod nu!
Det går ju faktiskt som en dans i stort sett. Men ändå tycker jag det går långsamt. Eller kanske rättare sagt, det är lååångt kvar.
Men jag håller ut, käkar "torrfoder" och tuggar gummi.

SKIT kväll!

Ja det blev en skitkväll igår. Dom där jävla barsen låg å skrek i köket. Till slut tryckte jag i mig dom. Attans skit!
Inser att jag måste hitta ett sätt att hantera sånna kvällar/känslor.
Men jag är vid gott mod idag. Har varit å tränat och känner att igår va igår. Ny dag idag!

Ordentligt sug...

Tidigare idag kände jag att kilona inte försvinner tillräckligt fort. Att jag skulle vilja bo på gymme för att köra stenhårt hela tin. Men efter en känslosam kväll dök suget upp. Å nu har jag största suget sen jag började för 5 veckor sen.
Jag hade tänkt att inte köpa hem några bars för att jag tyckt dom e lite läskiga och för mycke godis över dom. Men så bestämde jag mig, tidigare i veckan, för att prova ändå. (eftersom maten känns så urbota trist) Nu ligger dom å skriker om att få bli ätna. Allihop!

Bubba tuggar och mumsar på Frasses svans. Den är snart uppäten. Jag försöker hålla ut, en stund i taget....

Tungt...

Jag känner mig ledsen i hjärtat...
Fasen va svårt livet ska va på vissa punkter.
Relationer förändras och man släpper taget om varandra. Går vidare och hittar nya vänner. Det är väl så berg och dalbanan ser ut. Men när det känns som att en relation upplöses på grund av missuppfattningar eller för att man inte når fram till varann, då känns det så sorgligt. Kanske är det så att det är dax. Men jag känner mig inte redo. Bara utanför och bortvald. Kanske är känslan densamma på andra sidan....Antagligen.
Jag är en sån människa som tar på mig allt som mitt fel. Sen vänder jag å vrider på saken och försöker göra rätt. Och jag har insett att jag genom livet tagit på mig saker som faktiskt inte är mitt fel. Försökt anpassa mig för att göra andra nöjda med mig och mitt sätt att vara. Numer jobbar jag hårt för att bara ta ansvar för det som verkligen är mitt.
Det är lätt att säga: ta mig som jag är. Men det är svårare att leva upp till. Jag vill inte göra någon besviken. Jag vill inte att någon ska behöva vara arg eller ledsen på mig. Men jag kan inte ta hand om andras känslor. Det känns orättvist... Kallt i magen... Tomt...
Visst, jag är verkligen inget helgon utan gör tokiga saker ibland som jag får rätta till. Och kanske är jag inte  medveten om vad jag gjort. Men jag gör så gott jag förmår! Försöker att förbättra mig hela tiden.
Ja, det händer att jag försöker för hårt. Men hellre det än att inte bry mig alls. Tids nog kanske jag får gåvan att hitta balansen.
Men just nu är jag ledsen....

Ha en trevlig lördagkväll allihop. Allihop!
Varm kram!

Bunkrar

Efter att ha räknat ut att jag måste ha me mig över 70 måltider till Herrljunga över jullovet har jag nu börjat bunkra. Varje besök på gymme resulterar i, förutom träning, att jag släpar hem en kasse mat.
Och efter jullovsveckorna åker jag till Spanien 1 vecka, så jag lär bära en del till.

Tyvär börjar maten kännas trist. Och nedräkningen är på plats. 7 veckor kvar!!! Sen får jag nog äta i alla fall EN lagad portion vanlig mat.  Ååååå jag längtar! Mest efter gurka faktiskt. Hur ironiskt är inte det...

Ja ja, det är bara att hålla ut. Jag både ser och känner resultat så det hjälper motivationen på traven.

Åter på banan

Oj var tog tiden vägen??
Har inte skött mig som jag borde här på bloggen. Sorry! Men jag hade besök i helgen som upptog min tid. Sen fick jag sån galen mensvärk som golvade mig totalt. Men nu e jag på benen igen:-)

Jag har haft en liten knöl på knät ett bra tag och funderat på vad jag ska göra me den. Nu har jag tröttnat på att fundera och tog saken i egna händer! Det blev en liten operation helt enkelt. Små snitt, klämma, blöda. Färdigt! Hur bra som helst;-)
Borde kanske blitt opererare!? Fast det där med bedövning får jag nog lämna över till nån annan. För jag tog en kylklamp och la på knät lääänge. Inte värt att riskera nåt, så lääänge fick det bli. När jag sen skulle lägga snittet med min skalpell, som jag hittade i medicinlådan, ( observera mitt "operativa" språk) (fråga inte varför jag överhuvudtaget hade en skalpell) märkte jag att knät nu var djupfryst!!! Helt hårt och vitt!! Hoppsan!! Men jag kan lova att det kändes inte ett dugg att skära;-) Det gjorde däremot det heta bad jag tog senare. Knät fick vara övanför ytan, he he!

Åsså bara några ord om vår klass 2 storm. Jag tänker inte ojja mig eller klaga på plogning och kommunaltrafiken. (Mitt fantastiska ex är en av alla som sliter me snöröjningen. Kommer nog alltid tänka på henne när det snöar. Och för den delen även när det sopas grus på våren. Hon kommer alltid vara en vacker diamant i mitt hjärta!! )
(Hoppsan, kom visst av mig lite...he he!)
Nä, som sagt inte gnälla! Bara njuuuta!
Ser ni hur fantastiskt underbart vackert det är?!? Ljust, vitt, gnistrande överallt. Lyckliga barn i varje snöhög. Vallar som får en att vilja bygga snögrottor. Stora orörda fält som man vill kasta sig ner i och göra snöänglar. Det dämpade ljudet som bara uppstår i snötäckt landskap.
ÅÅÅåå jag måste ta på mig termobrallorna och ge mig ut och rulla i snön som min galna hund gör.
Passa påååååå!! Snart töar det bort och sommaren står för dörren!

Puss på er alla ni fina!!!
Kärlek till er!!!

Adventat

Det bästa sättet för mig att få städat är att få besök....
Det värsta är att  jag börjar överallt! På samma gång. Far runt hit  å dit, Å hunden tycker jag e a pain in the ass.(För han springer efter mig hela tiden, lägger huvet på sne och suckar)
Och inte bara städar jag heller utan sätter igång med projekt som hängt över mig ett tag. Bäst att passa på å bli av me allt på en gång, tänker min effektiva hjärna. Problemet är bara att hjärnan inte alltid är kompatibel med resten av systemet som inte orkar vända upp å ner på hela hemmet och vända tillbaka det igen.
Så nu är det nästan storstädat. Saker från garderoben har rensats ut och stuvats in igen. Ballen är garnerad:-) Lite grovsopor slängda. Tvätten ren och vikt, redo att stoppas in. (dock inte i utrensad garderob som jag tänkt) Tömt en byrå som ska till vinden. Bäddat till helgens fina gäst.
Tror faktiskt jag nöjer mig så för nu.

Julplaner

Nu är tågbiljetterna till Herrljunga över jullovet bokade och planen alltså spikad.
Ska se om jag trivs me livet som bonnmora;-) Får se vad det blir, men grunden är att mjölka och ta hand om kalvarna :-D!!
Jag är så peppad och glad!
Slipper därmed det mesta av julmatsböket. Jag ska ju ändå bara käka min påsmat.

Kossera kossera koss!!!

1 månad!!

Har haft uppföljningsmöte på Itrim. Det är precis 4 veckor sen jag började och redan märks tydliga framsteg.
Lägre blodtryck, bättre kondition, lägre vikt. Men den stora chocken var midjemåttet! 22 cm har jag minskat. Helt ortoligt!! Å ändå har jag en bra bit kvar. Men motivationen är fortfarande hög :-)
Dessutom satte vi upp lite nya mål.
Häääärligt!!!

Vintertid!

På promenaden nyss njöt både jag och Bubba av det vita täcket. Härligt att få lite ljus till vår mörka värld. Bubba tycker det är underbart att rulla sig i snön. Han frustar och fnyser som ett litet monster:-)
Jag börjar dock tröttna på kockorna av snö son fastnar i hans tassar och pälsen på benen. Han får till slut svårt att gå. Så nu överväger jag att köpa en overall. Vi lovade oss själva att vi aldrig skulle sätta det förnedrande plagget på vår hund. Men nu har jag stått ut i 3 vintrar och bävar för denna.
Ja, jag ska i alla fall kolla.....

Tänkte förresten på att det var gnistrande vitt framåt på träden men barkbrunt åt andra hållet. Har det blåst så pass åt ett håll hela natten alltså...?

Healingstart!!!

Har varit iväg å köpt en behandlingsbänk på blocket. Så jäkla lycklig!! Jag har tänkt länge att jag vill ha en men inte prioriterat det. Men efter helgens lust att sätta igång ramlade jag på en billig på blocket som är precis sån jag vill ha!
Toppen till healing men kan oxå användas till lite massage. IIiii iiii iiii:-) Äntligen!! Ett steg närmare....

Alltså!
Nu är det fritt fram att höra av dig och boka en gratis behandling!
(Senare kommer jag börja ta betalt)

Välkommen!! :-)

Tjolahopp!!

Dagen resultat av invägningen: Ytterligare 4 kg:-)!!
Totalt 9 kg på drygt 3 veckor!!
Hejja hejja!!!

Super helg!

I helgen var det kurs igen. Annette pratade om det masocistiska försvaret som är en personlig "favorit";-) Men det var häftigt att känna att det inte är lika påtagligt längre. Cred till mig för allt jobb jag gjort!!
Jag blev så peppad av deltagarnas engagemang. Är nu supersugen att skaffa egen bänk så jag kan komma igång med healingen själv.
Idag har jag vilodag efter den späckade helgen. (Egentligen är det lite för mycket för mig på samma gång, men med vila efter så går det)
Men snart ska jag ändå iväg till Itrim på gruppmöte, vägning och träning. Blir spännande att se vad vågen visar nu. Två veckor sen sist...

Ny fas!

600 kcal per dag i tre veckor, avklarat!!
Känner mig supernöjd:-)
Nu tar jag itu med nästa fas. 9 veckor till med 800kcal per dag!
Det känns långt. Men tiden går fort och kroppen visar resultat så det ska funka fint:-)
Har precis mumsat i mig en pluttig måltid Couscous provencal. Riktigt gott:-)
Puss å kraaam!

Trööööött...

Är inte det här med pms, ägglossning och mens/ mensvärk konstigt?!
Varför bli toktrött? Varför få ångest? Varför känna sig plutteliten?
Kan verkligen inte förstå anledningen!
Håller fast vid att ge Gud bakläxa!

Bad...

Frisk doft sprider sig i badrummet. Blandas med ångorna från det heta vattnet. Den gamla kranen, omställd  från dusch till kar. Vattnet färgas blått av badoljan. Trots att det är olja bildas skum på ytan. Vattnet forsar vilt och ljusen tänds i kandelabern. Taklampan släcks. Bara det gröna kaklet bevittnar när naken kropp glider ner. Sakta, för att vänja sig. Gåshud av värmen. Ett djupt andetag som för att lindra.
Kranen stängs av. Bubblorna från skummet fräser ilsket. Snart är dom borta och tystnaden breder ut sig.
Hjärtljud i öronen, kurrande från magen och enstaka droppar lämnar kranen och  hoppar i.

Suck!!

Som synes är vi inte kompisar än, jag och min telefon. Men jag ger inte upp!!

skoldag

DAX FR NY KURS IDAG, PSYKOLOGI. NY LRARE OX. JAG SER FRAM MOT DET! I EFTERMIDDAG AVSLUTAR VI PEDAGOGISKT LEDARSKAP MED ETT PROV. KNNER MIG INTE HELT 100 MEN DET BRUKAR KNAPPT BEHVAS, S NU KR VI

Kärlekslängtan

Inte ens min gofis är här.
Jag har ikväll längtat efter mys. Bubbamys i all ära men min varelse längtar efter en annan varelse att krama, sova med, skratta med, älska med, pussa på, hångla med.
Visst måste man kunna få uppleva pirret igen. Prata timmar i telefonen. Fnissa fånigt.
Jag längtar!

Oplanerad paus...

Upptäckte att det inte blev nåt bloggande igår. Jag ber tusen gånger om hundra! Sorry, alltså:-)


 Hade motstånd till att träna igår. Ville bara lägga mig i soffan å mumsa på nåt. Men så kom jag på att jag skulle hinna t gymme å tillbaka å sen få soffa hela kvällen. Så, så fick det bli. Shit va det va bra! Passet gick fort och det kändes "lätt". Sååå härligt!

Skräck!!!

-Here´s Johnny, väste han och greppade ett hårt tag runt hennes vrist och ryckte till. Hon föll handlöst utför den branta trappan.Innan skriket nått ut ur hennes mun var han över henne. En blick som frustade galenskap. Ett hårt grepp i hennes hår. Hans unkna andedräkt mot hennes kind. Och kniven. Ett vasst tryck mot strupen som fick henne att frysa till is. En tår lämnade hennes vidöppna ögon. Samtidigt rann första droppen blod utmed halsen ner mot nacken. Han slickade sig om läpparna och skrattade högt. Japp, det är skräckfilm på temat ikväll. Huvva!!! Får se om jag klarar av det. Senast var jag 13 och lovade att aldrig se sånt igen...

Fönstershopping

Idag har jag haft skrivtid med min kära Maria. Just nu jobbar jag med mina karaktärer i romanen. Viktigt jobb men känns som jag inte får nåt gjort när jag inte producerar text. Men det är bra och gör mig sugen på att arbeta om en del text och fortsätta storyn. Det är så sjukt spännande när karaktärerna får eget liv. Eftersom Bubbas mormor(=Marias mamma) har flyttat till stan, å han var hos henne, så kostade vi på oss en tur på stan oxå. Sååå mysigt att strosa å kolla i fönster. Först när jag kom hem insåg jag att det ju faktiskt är dax för julklappshandling. Men det är inte lätt att hitta bra saker till Hannah 16, Oscar 14, Noah 7, och Maja som dessutom fyller 5 på juldagen. Det jag ville köpa var en tavla till Nelson (=mig själv). Fast kan man köpa julklapp till sin orm... Klaaart man kan! :-) Det får helt enkelt bli en riktig shoppingtur snart!

Från det ena till det andra

Ikväll är första gången, sen jag började pulvra, som jag haft lite sug. Inte konstigt kanske då jag fastnade framför ett bakprogram. Sååå dumt!:-) Men jag har klarat denna kväll med en kopp te. Åsså efter Hela Sverige bakar så blev det Fråga Olle. Från Budapeststubbe till Porrfilm. Kan inte säga ved det beror på, men jag har inte sug längre;-D!!

Varning! Skitsnack!

Okej, jag ber om ursäkt i förväg för det här inlägget, men det är ofrånkomligt. I två veckor har jag "käkat" pulver. Ja inte pulvret direkt förstås utan blandat med vatten. Olika smak, varmt eller kallt. Smakar hyfsat okej i min mun. Men så här dag 15, första dagen på vecka 3, förundras jag över att jag bajsar. Jo jag kan förstå om det pågått någon slags utrensning i tarmen som sköljt ur "saker". Men vid det här laget borde det va rent tycker jag. Men nejdå jag bajsar fortfarande! Borde man inte bara fisa damm???

Här kommer lite ljus i höstmörkret. Passa på å njuuut:-) Är fortfarande inte kompis med telefonen när det kommer till bloggandet. Varför kan inte tekniska prylar bara funka???

Jul igen!

Meeen åååå va jag är omotiverad till skolan just nu. Tycker det bara är rörigt och inget nytt att lära mig. Tråååk! Tur att jag har fina klassisar:-) Imorse kom granleveransen till Gullmarsplan. Och på Medis var den redan rest. Så jag får väl ta och önska er en GOD JUL evryhopa!

Javisst!

Vågen visar -5kg!! Gu så skönt! Det funkar:-) Sommaren har gått. Kroppen är under förändring. Och bilen har gått i ide.

Nu så:-D

Gu va jag försökt göra inlägg från telefonen utan att lyckas. Inte ens min support alias medmatte kunde hitta tangentbordet. Men så plötsligt glimrar jag till och hittar det själv. Hejja mig!!! Nu ska jag iväg till itrim och första invägningen, gruppmöte och träning. 12 dar på pulver! Får se vad det gett på vågen. :-D

Lilla Farmor!

Oj va hon blivit gammal sen jag såg henne senast, lilla farmor. Allt går väääldigt långsamt för henne.
En underbart gammal gumma! Men klar i skallen är hon och humorn har hon kvar. Jag älskar hennes varma kluckande skratt.
Om ett halvår fyller hon 90. Inte världsalångt kvar...
Vi pratade om livet. Hon frågade om jag inte går till någon kyrka. Så berättade jag. Berättade allt jag inte förut vågat.
Nej jag går inte i kyrkan. Och det känns bra. Nej jag ber inte längre. Har ingen längtan efter det. Ser ingen anledning, jag fick i alla fall inga svar. Min gudsbild hade så mycket fördömmande. Jag har jobbat så oändligt hårt för att få den enbart god utan att lyckas. Jag var tvungen att prestera inför min gud. Men nu är jag tillfreds i min andlighet. Känner mig fri! Är trygg i att jag har mig själv. Klart jag tror att det finns något som ser efter mig och ger mig vägledning. Men om det är en gud, guider, morfar eller magkänslan spelar mig ingen roll. Och jag tänker inte namnge det. Den kraft jag tror på är större än vad som ryms i tre små bokstäver. G. U. D. Men jag tror att det är samma kraft vi pratar om fast vi kallar den olika saker.
Men nåden då, undrar hon.
Jag var inte värd den, blir mitt svar. Jag kunde inte ta emot all godhet som lovades mig när jag visste att jag var en skit. Om gud skulle ge mig allt det där var jag ju tvungen till en motprestation. Och jag nådde aldrig upp till mina egna krav. Jag erkände Jesus som herre i mitt liv och tog emot dopet. Jag var nu ren, fri från synd! Fantastiskt!! Men inuti var jag svart. En vidrig varelse som fortsatte göra fel och levde i en dödssynd. Frosseri! Jag skitade ner det som gud hade tvättat rent. Klart jag var tvungen att betala, prestera. Men jag hade inte nog att erbjuda. Mitt liv räckte inte...
Nu är jag helare, försöker jag förklara medans tårarna rinner utmed kinderna. Idag känner jag mig fri! Trots eller på grund av jag inte är kristen längre. Och dessutom lever öppet homosexuellt. Många av mina gamla vänner anser kanske att jag är sjuk och borde be gud befria mig. Om inte annat så är mina handlingar något dom föraktar.(Men dom älskar mig...) I den frågan kan jag bara citera Baghera i Djungelboken på Stadsteatern: Om jag är sjuk, vill jag inte bli frisk!
Hon har svårt att förstå. Frågar om hon får fortsätta be för mig varje dag. (Självklart får hon det, jag älskar att veta att jag finns i hennes böner) Får hon då be för mig nu. Absolut, svarar jag.
Jag märker i hennes ord att hon är orolig för mig. Hon ber gud visa mig vägen. När hon avslutar undrar jag om ord är viktigare än känsla. Och måste förklara vad jag menar. Är det viktigare att bekänna mig som kristen än att uppleva friheten och tryggheten?
Hon tänker, så säger hon: Du kanske Har hittat vägen... (den rätta, underförstått)
Ja det har jag, svarar jag. Jag går min väg, den enda jag kan gå.

Roadtrip

Woop woop!!

Snart drar vi iväg på årets sista roadtrip. Bubba och jag ska hälsa på finaste farmor Ewa i Nyköping. Det märks att hon blivit gammal:-( för den här gången tyckte hon det var skönt att jag tar med mig egen "mat". Så har det inte låtit förr i världen.
Ja, desto större anledning att hälsa på alltså...

Bjuder på en välkomstblomma!
Från mig till dig:-)

Tjohoooo!

Okej nu drar jag igång. Efter många funderingar och nu även önskan så startar jag min vardagsblogg. Här kommer mitt liv synas mer eller mindre. Jag tänker skriva om det som händer mig, sånt jag funderar på eller bara det som faller mig in. Kanske lite livskris, en del viktminskning, träning, hur livet som singel flata ter sig.
Sex, drugs and Rock ´n Roll helt enkelt. Ha ha!!

Jag hoppas du: känner igen dig, blir full i skratt, får nya tankar, utmanas eller blir förbannad av det du kommer se här. Bara du blir berörd på något sätt när du tittar in här, så blir jag glad.

Så välkommen till Good enough Annika!
:-)